Warning: file_get_contents() [function.file-get-contents]: Couldn't resolve host name in /home/d1127/vembryrsig/index.php on line 16

Warning: file_get_contents(http://cdn.api.twitter.com/1/urls/count.json?url=http://vembryrsig.hallbarahav.nu/?lang=sv_SE) [function.file-get-contents]: failed to open stream: operation failed in /home/d1127/vembryrsig/index.php on line 16
Östersjön – vem bryr sig...

Hallbara Hav

Östersjön – vem bryr sig...

Det här är en tankeväckande berättelse om vårt alldeles egna innanhav, framtagen
i ett samarbete mellan Stockholms universitet och Initiativet Hållbara Hav.


Initiativet Hållbara Hav är nominerade till Nordiska Rådets natur och miljöpris 2013.
Natur- och miljöpriset ges till en nordisk organisation, näringsverksamhet eller person som på ett föredömligt sätt har lyckats integrera respekten för natur och miljö i sina aktiviteter eller i sitt arbete eller som på annat sätt har gjort en extraordinär insats för naturen och miljön.

Östersjön är ett fantastiskt och i många avseenden unikt hav. Det förser oss med mat, transportvägar, naturupplevelser och rekreation.

Östersjön är ett mycket vackert hav – åtminstone på ytan. Följ med oss ner i djupet, och se hur livet under ytan upplever spåren efter oss människor.

DIN BÅT

Sverige är ett av världens båttätaste länder. De färger vi målar skrovet med innehåller många olika gifter för att förhindra påväxt av havstulpaner och sjögräs. Problemet är att de även tar död på många andra vattenlevande organismer – som inte har ett dugg med båten att göra.

FAKTA

  • Det finns båtuppläggningsplatser som överskrider gränsvärdet för: kvicksilver 450 gånger, PCB 500 gånger och cancerframkallande polycykliska aromatiska kolväten 2000 gånger.
  • Dessa gifter kommer förr eller senare ut i havet.
  • Bottenfärgen på en jolle kan förorena tio miljarder liter vatten så att känsliga snäckor skadas.

LIVET SOM LIDER

Många av havets livsformer är extremt känsliga. Nätsnäckor som utsätts för organiska tennföreningar som finns i båtbottenfärger får allvarliga hormonstörningar. Ofta går det så långt att de utvecklar könsorgan för båda könen, med resultatet att de inte kan föröka sig.

Bottenfärgernas gifter får även konsekvenser för fiskar, blåstång och musslor som fortplantar sig sämre. Många mikroalger dör.

VAD DU KAN GÖRA

Det finns andra metoder än bottenfärger för att hålla rent från påväxtorganismer, helt utan gifter. En sådan metod är de borsttvättar som det nu börjar bli ganska gott om längs kusten. En annan metod är att förvara båten i luften när den inte används.

LAGAR & REGLER

Kemiskt verkande båtbottenfärger räknas som bekämpningsmedel och måste vara godkända av Kemikalieinspektionen för att få användas. Vid Kemikalieinspektionens bedömning tas särskilda hänsyn till användning i den känsliga Östersjön, men att ett medel är godkänt betyder inte att det är miljövänligt.

LÄS VIDARE

Göteborgs miljövetenskapliga centrum (www.chalmers.se/gmv) kan du läsa om forskning om miljö och hållbar utveckling från Göteborgs universitet och Chalmers.

Länsstyrelsen i Södermanlands län har gjort en studie om båtbottenfärgsrester i ytsediment, i både naturhamnar och småbåtshamnar. Läs deras rapport på Länsstyrelsen.se.

Forskningsinstitutet ITM vid Stockholms universitet har mängder med fördjupande läsning om miljöpåverkan. Läs mer på www.itm.su.se.

DITT SOLSKYDD

Hudcancer ökar kraftigt i vårt land. Den största orsaken är sannolikt vår kärlek till solen, och den UV-strålning vi utsätter huden för. Därför har vi utvecklat skyddande hudkrämer som filtrerar den farliga strålningen. Krämerna är noggrant testade så de inte är skadliga för vår hud. Däremot har man inte tagit hänsyn till om de är skadliga för miljön – vilket de i allra högsta grad är.

FAKTA

  • Hälften (13 av 26) av de testade solskydden är godkända av EU trots att de klassificerats som farliga för vattenmiljön.
  • Tester visar att många solskyddskrämer inte alls skyddar så bra som marknadsföringen av dem ger sken av.
  • Många solskyddskrämer innehåller substanser som är direkt skadliga för våra vattenorganismer. Samtliga förpackningar saknar information eller märkning om detta.
  • 90 procent av all hudcancer orsakas av UV-strålning.
  • För att tillgodose sitt behov av D-vitamin räcker en kvart om dagen i solen.

LIVET SOM LIDER

IVL-rapporter visar att UV-filter är vanligt i våra avloppsvatten och ytvattnet i sjöar och vattendrag. Många av dessa har hittats i fisk. UV-filter skadar fisk och andra levande organismer i våra vatten.
(IVL=Svenska Miljöinstitutet)

VAD DU KAN GÖRA

  • Använd hellre skyddande, tätt vävda kläder och solhatt i stället för solskyddskrämer.
  • Undvik solen helt mitt på dagen, när skuggan är kort.
  • Vänj huden långsamt vid sol. Huden bygger upp ett visst eget skydd när den gradvis får vänja sig vid solen. Vår svenska vår är ett utmärkt tillfälle.
  • Grundsola inte i solarier. Solariestrålningen har inte samma sammansättning som vanlig sol och ger därför inte samma effekt på huden. Däremot ökar solariesolning risken för hudcancer.
  • Smörj inte på solskyddsmedel direkt före bad


LAGAR & REGLER

Solskyddsprodukter räknas som kosmetika och regleras därmed av EUs kosmetikadirektiv. I detta regelverk listas de ämnen som får användas som UV-filter.

Godkännandet baseras dock enbart på ämnenas hälsorelaterade egenskaper. Eventuella miljöeffekter berörs inte av direktivet. Om några av de undersökta solskyddsmedlen i rapporten från Stockholms universitet skulle ha varit en annan typ av produkt, som målarfärg eller bilpoleringsmedel, skulle de ha klassificerats som farliga för vattenmiljön.

LÄS VIDARE

Läs Strålskyddsmyndigheten (www.stralsakerhetsmyndigheten.se) rapport om att solskydd inte skyddar så bra som vi tror.

Forskningsinstitutet ITM vid Stockholms universitet har mängder med fördjupande läsning om miljöpåverkan. Läs mer på www.itm.su.se.

DINA KLÄDER

Textilindustrin är en av världens största industrier. I takt med att vår jakt på skönhet fortsätter ökar även vår konsumtion av kläder stadigt. Dessvärre återvinner vi våra kläder i alldeles för låg utsträckning eftersom det hela tiden kommer nya modetrender med nyproducerade kläder. Odling, tillverkning och användning av textilier påverkar miljön negativt på många olika sätt – särskilt vattnet och klimatet.

FAKTA

  • Vi kastar i genomsnitt 30 kg kläder och textilier per person och år (Storbritannien).
  • För att tillverka en vanlig T-shirt går det åt ett kilo kemikalier.
  • För att tillverka ett par jeans går det åt 1 900 liter vatten.
  • Cirka 13 procent av vår konsumtion är kläder och skor.
  • Textilindustrin släpper ut stora mängder farliga föroreningar som är direkt skadliga för livet och miljön i vattnet.
  • Vid tillverkning av kläder används stora mängder kemikalier för bland annat fiberframställning, blekning, färgning och tryck.
Kemikalier
1 KG

LIVET SOM LIDER

FTALATER är ett mjukgörande medel. Det klassas som hormonstörande och cancerogent, och för vattenlivet är vissa ftalater mycket skadliga.

BIOCIDER är antibakteriella medel som används mycket i sportkläder och skor och som påstås motverka bakterier och dålig lukt. Biocider dödar levande organismer.

PFOS används för impregnering av allväderskläder. De ger svåra skador på levande vattenorganismer.

VAD DU KAN GÖRA

Låt oss gemensamt bojkotta textilier där man tillsatt onödiga substanser som riskerar att skapa resistens hos bakterier, och som i förlängningen kan hota vår hälsa. Bra kläder av hög kvalitet, gärna ekologiska, som håller länge är ett sätt att minska sin påverkan och även spara pengar i det långa loppet.

  • Konsumera klokt, d.v.s. tänk över dina köp och var alltid noggrann vid valet av kvalitet.
  • Välj miljömärkta textilier.
  • Välj ekologiskt odlad bomull (inga kemiska bekämpningsmedel) eller återvunnen textil.
  • Undvik antibakteriellt skyddade plagg. De marknadsförs ofta under beteckningar som “For lasting freshness”, ”Anti-odour”, ”Hygienic protection”, ”Antimicrobial”och är i princip verkningslösa.
  • Fråga i butiken om farliga ämnen. Företagen har ett ansvar för produkterna som de säljer
  • Återvinning är nyckeln för hållbarhet och måste bli lönsam för konsumenter och i hela modeindustrin.


LAGAR & REGLER

Det finns ingen särskild textillagstiftning, men precis som med andra produkter får kläder eller textilier inte säljas om de innehåller eller har behandlats med kemiska produkter som kan skada människor. De företag som köper in och säljer vidare varor har ansvar för att varorna inte orsakar skador på människors hälsa och vår miljö.

LÄS VIDARE

Webbsidan havet.nu är en naturlig startpunkt för alla som vill veta något om havet. Sidan drivs av Stockholms universitets Östersjöcentrum och Umeå marina forskningscentrum.

DITT SKRÄP

En allt större del av det skräp som kommer från oss konsumenter hamnar till slut i haven. Detta är inte bara ett estetiskt problem. Plaster och annat skräp orsakar skada på många olika sätt för både oss människor, djur- och växtliv. Skräp hamnar i magen på fåglar och andra djur och orsakar både sjukdom och för tidig död. Plast i havet bryts inte ner utan finfördelas till mycket små partiklar som tas upp av blåmusslor och andra filtrerare.

FAKTA

  • Plastpåsen din mormor slängde från segelbåten 1967 ligger fortfarande kvar. Plast bryts ner oerhört långsamt. Det kan ta från hundra till flera tusen år.
  • Blåmusslan du äter innehåller mikroskräp. I våra hav flyter mängder av mikroskopiska skräpbitar runt, till största delen plast.
  • Kustskräp kostar kommuner miljontals kronor varje år.
23
Stormfåglar ute på havet förväxlar skräpet med mat, och kan dö när deras magar fyllts med skräp. Döda stormfåglar, funna i Nordsjön, har i snitt 23 plastbitar i magen.
(Källa: OSPAR kommissionen)

LIVET SOM LIDER

I den lilla fågelns mage visas det skräp som fågeln fångat upp. Holländske marinbiologen Jan van Franeker har undersökt plast i maginnehållet hos döda stormfåglar. På 1980-talet var hälften industriplast och hälften konsumentplast. Idag är 90 procent av plasten från oss konsumenter.
(Källa: Wageningen IMARES i Nederländerna)

Spökgarn är fisknät som tappats eller dumpats till havs. De ställer sig på botten eller flyter omkring medan de fortsätter att fiska eller trasslar in sig i marina däggdjur. När de är fulla sjunker de till botten. Eftersom näten är gjorda av syntetmaterial håller de mycket, mycket länge.

VAD DU KAN GÖRA

  • Släng inte skräp vare sig på land eller i hav.
  • Anmäl ditt intresse för att städa stränder.
  • Påverka andra att inte skräpa ner.


LAGAR & REGLER

För 35-40 år sedan var det vanligt att dumpa avfall till havs. Både båtar och flyg gjorde sig av med skräp och föroreningar ute i det fria vattnet. För att komma tillrätta med problemet förhandlades den globala dumpningskonventionen fram år 1972. Konventionen är nu ersatt av ett protokoll som har sin utgångspunkt i att all form av dumpning är förbjuden.

LÄS VIDARE

Webbsidan havet.nu är en naturlig startpunkt för alla som vill veta något om havet. Sidan drivs av Stockholms universitets Östersjöcentrum och Umeå marina forskningscentrum.

Stiftelsen Håll Sverige Rent (www.hsr.se) är en ideell organisation som verkar för minskad nedskräpning, ökad återvinning och för att främja individers och organisationers miljöansvar.

”Östersjöns framtid är hotad. Därför är det angeläget att få vara med och bidra till Initiativet Hållbara Hav”

HKH Kronprinsessan Victoria

Historien berättades av



Östersjön är ett av världens mest förorenade innanhav. Det är påverkat av omfattande sjöfart, läckage av miljögifter, övergödning och utfiskning. Initiativet Hållbara Hav fokuserar på att med ett tvärvetenskapligt synsätt och ett brett perspektiv belysa Östersjöns problem, men också visa på alla de insatser som görs. Initiativet för samman samhällets olika aktörer som verkar för Östersjöns bästa. Det krävs fortsatt omfattande insatser-Initiativet Hållbara Hav kan i detta sammanhang göra skillnad och leda till konkreta resultat.

Kronprinsessan Victoria deltar i initiativet tillsammans med representanter ur forskarvärlden, miljöorganisationer, näringsliv och politiker från Östersjöns länder. Briggen Tre Kronor driver initiativet med sitt breda kontaktnät i regionen och fartyget blir den samlande visuella bilden för Hållbara Hav.

Läs mer på www.hallbarahav.nu



Briggen Tre Kronor af Stockholm byggdes på Skeppsholmen i Stockholm under åren 1997 till 2008 och är byggd för en livslängd på minst ett hundra år.

Idag är Tre Kronor af Stockholm en seglande symbol för arbetet som Briggen Tre Kronor AB bedriver för en hållbar framtid för Östersjön. Hon är en flytande mötesplats och samlar vetenskapsmän, miljöorganisationer, politiker och näringsliv kring Östersjöns viktigaste frågor.

Fakta om Tre Kronor af Stockholm
Fartyget väger totalt ca 330 ton och har en segelyta på 750 kvadratmeter. Skrovets längd är 35 meter, bredden är 8,3 meter och högsta masten mäter 29,5 meter.

Läs mer på www.briggentrekronor.se






Tack till våra samarbetspartners

PS Communication Boomerang Vertical Safety Brandkontoret Allt för sjön Stockholms universitet Forskning & Framsteg Länsförsäkringar Stockholm Kemikalieinspektionen KIBI KIBI